Bouppteckning vid dödsfall
När en person har avlidit ska enligt lag en skriftlig sammanställning göras av dennes kvarlåtenskap. Denna sammanställning kallas för bouppteckning. I bouppteckningen upptas dödsboets tillgångar och skulder. I bouppteckningen upptas vidare vilka som är dödsbodelägare, efterarvingar och testamentariska arvingar. Är den avlidne gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp. Vid ett samboskap ska i bouppteckningen anges om bodelning begärts av den efterlevande sambon.Sådana gånger ska även den efterlevande sambons del av samboegendomen tas upp i bouppteckningen. En bouppteckning ska registreras hos Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.
Bouppteckningsblanketter samt fullständiga anvisningar om hur dessa ska fyllas i finns att hämta på Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se
Dödsboet ansvarar för bouppteckningen
Det är dödsboet som ansvarar för att en bouppteckning förrättas. Vanligen görs detta av en dödsbodelägare på uppdrag med fullmakt av övriga dödsbodelägare, av samtliga dödsbodelägare eller genom att en utomstående person anlitas för uppdraget. Enligt lag ska samtliga dödsbodelägare ska vara kallade till bouppteckningen men behöver inte personligen vara närvarande på förrättningsdagen.
Här kan du ladda ner en kallelse till bouppteckning med all information du behöver för att göra det på rätt sätt. Om inte alla dödsbodelägare har kallats till förrättningen på rätt sätt kan allt behöva göras om.
Dödsbodelägare som önskar närvara vid förrättningen men är förhindrade kan lämna fullmakt till ombud. Bouppteckningen ska äga rum inom tre månader efter dagen för dödsfallet och bouppteckningsdokumentet ska registreras hos Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Tillgångarna värderas till marknadsvärdet på dödsdagen eller för fastighet enligt aktuellt taxeringsvärde. Har den avlidne upprättat ett testamente krävs att detta bifogas bouppteckningen.
Bouppteckning kan göras av dödsbodelägare eller förrättningsman
Bouppteckningen kan som sagt förrättas av en utomstående person, av en dödsbodelägare med fullmakt att företräda dödsboet eller alla dödsbodelägare tillsammans. Den av dödsbodelägarna som bäst känner till dödsboets egendom kan av de övriga dödsbodelägarna utses till bouppgivare och lämna uppgifter om dödsboet. Bouppgivaren utser två utomstående förrättningsmän som kan intyga att allt har gått rätt till och att kvarlåtenskapen har värderats efter bästa förstånd. En förrättningsman ska vara en myndig, kunnig person som förstår innebörden av en bouppteckning. En förrättningsman får inte vara dödsbodelägare, bouppgivare, efterarvinge, boutredningsman, testamentsexekutor eller särskild boutredningsman. Inom en månad efter förrättningsdagen, det vill säga när bouppteckningen skrivits under, ska bouppteckningen registreras hos Skattemyndigheten.
Bouppteckningen är en legitimationshandling
En registrerad bouppteckning är vanligtvis ett krav för dödsbodelägare att kunna visa upp vid bankärenden, lagfartsärenden eller överlåtelsehandlingar som avser förändringar gällande dödsboets ekonomiska ställning med mera. Var den avlidne gift och hade endast gemensamma barn med sin make kan även bouppteckningshandlingen räcka för att den efterlevande maken ska kunna överta ägandet av den avlidnes egendom. Detta innebär att en bodelning mellan makarna inte är nödvändig.
I övriga fall, om den avlidne var sambo eller om den avlidne maken hade särkullbarn, ska en bodelning förrättas. Du kan läsa mer om hur detta går till här:
En bodelning kan även bli aktuell om den efterlevande maken vill att de gemensamma barnen ska få ut sitt arv direkt efter den först avlidne föräldern, eller om det finns ett testamente skrivet av den avlidne där det framkommer att dennes bröstarvingar ska ut sitt arv direkt vid förälderns bortgång. Om inte en bodelning görs vet man inte vad den avlidnes kvarlåtenskap består av.
Dödsboanmälan kan ersätta bouppteckning
Saknar en avliden person tillgångar som kan täcka begravningskostnader eller liknande kan ett dödsbo vända sig till den avlidnes hemkommun och få prövning om dödsboanmälan. En sådan anmälan ska göras inom två månader efter dagen för dödsfallet. Socialnämnden utreder då om det finns förutsättningar för en dödsboanmälan. Bland annat behöver socialnämnden besöka den avlidnes hem, ha tillgång till den avlidnes kontouppgifter med mera. Hemmet bör därför vara orört. Kostnader som dödsboet har med anledning av dödsfallet, kvarvarande hyra för bostaden, städning mm räknas av från dödsboets tillgångar varefter socialnämnden fattar beslut om dödsboanmälan eller om bouppteckning krävs.
