Bodelning vid ena makens bortgång

Bodelning vid ena makens bortgång

Bodelning vid ena makens bortgång

 

Om ni är gifta och endast har gemensamma barn är det inte nödvändigt att förrätta en bodelning när ert äktenskap upphör på grund av att ena maken avlider. Eftersom det sådana gånger, enligt lag, är den efterlevande maken som ärver med så kallat försteg räcker det med att det finns en registrerad bouppteckning efter den avlidne maken. Denna bouppteckning kan då användas som överlåtelsedokument för att överföra ägandet av den avlidnes tillgångar till den efterlevande maken. Att en make ärver med försteg innebär att den efterlevande maken ärver den avlidne makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får ut sitt arv först när båda makarna gått bort.

När det finns särkullbarn med i bilden ska dock en bodelning förrättas för att utreda vilken egendom som utgör den avlidnes kvarlåtenskap, det vill säga vilken egendom som ska ärvas. Detta på grund av att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. En bodelning ska också förrättas om den efterlevande maken vill fördela arvet mellan de gemensamma barnen direkt vid den förste makens bortgång, trots att det inte behövs. Det är vanligt att en bodelning och ett arvskifte genomförs i ganska nära anslutning till att den ena maken avled. Att skjuta upp bodelning och arvskifte alltför länge kan leda till oönskade såväl praktiska som ekonomiska problem.

En bodelning med anledning av den ena makens bortgång ska göras mellan dig som är efterlevande make och dödsbodelägarna i den avlidnes dödsbo. Är ni överens om hur giftorättsgodset ska fördelas kan ni själva ombesörja att bodelningen blir förrättad och att ett bodelningsavtal upprättas.Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal mellan makar på grund av den ena makens bortgång.

Måste vi ta hjälp av en jurist eller advokat?

Det är mellan dig som efterlevande make och dödsboet efter din make som bodelningen ska ske. Kommer ni överens sinsemellan om hur giftorättsgodset ska fördelas behövs ingen hjälp av en jurist och du kan spara mycket pengar och tid på att ladda ner de dokument och instruktioner du behöver för detta på Juridiska Dokument.

Klicka här för att komma till alla de dokument som du kan behöva i samband med ett dödsfall. 

Tillsammans med alla våra dokument erhåller du omfattande anvisningar om hur de ska fyllas i tillsammans med exempel på hur du ska skriva och, i vissa fall, även hur du ska räkna. Behöver du ändå hjälp med att fylla i dina dokument eller om det uppstår frågor om dokumentet kan du alltid ringa oss för att få support, det ingår alltid. Du når oss på telefon 040-976434, vardagar mellan klockan 9:00-14:30.

När behövs en bodelningsförrättare?

Skulle det hända att du och dödsboet efter din avlidne make inte kan komma överens gällande bodelningen kan ni ansöka hos tingsrätten om att få en bodelningsförrättare utsedd. Kan inte denne bodelningsförrättare få till stånd en frivillig överenskommelse mellan er kan denne göra en så kallad tvångsbodelning. Det innebär att bodelningsförrättaren fattar beslut om vad som ska ingå i bodelningen, hur saker ska värderas och hur de ska fördelas mellan er. Det är vanligtvis en jurist eller en advokat som är bodelningsförrättare och denne ska även ersättas ekonomiskt för sitt uppdrag. Arvodet är olika från fall till fall eftersom bodelningen kan dra ut på tiden. Kostnaden för bodelningsförrättaren ska betalas av båda parterna, i detta fallet den efterlevande maken och dödsboet.

Brytpunkten för bodelning med anledning av makes bortgång

Brytpunkten, det vill säga det datum som bestämmer utgångspunkten för er bodelning, är den dagen din make avled. Det är den egendom som fanns den dagen som ska ingå i er bodelning. Värderingen av egendomen görs i samband med bodelningsförrättningen. Har det inte gått så lång tid sen bouppteckningen kan värderingen på egendomen i denna användas, men om det gått ett tag rekommenderas alltid att en ny värdering görs.

Vad ingår i en bodelning mellan makar?

Det giftorättsgods som fanns vid tidpunkten för din makes bortgång, det vill säga vid brytpunkten, ska ingå i er bodelning. Med giftorättsgods menas all egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom uppkommer genom villkor i ett gåvobrev eller i ett testamente, eller genom att ni som makar hade ett äktenskapsförord där ni gjort egendom enskild. I en del fall kan även förmånstagande genom försäkringar vara enskild egendom. Om egendomen inte är enskild på något av dessa sätt är egendomen således giftorättsgods. Personliga presenter, kläder och föremål som används för ditt personligt bruk såsom klockor, smycken med mera ska inte ingå i bodelningen. Innestående fordran på lön eller pension är också exempel på undantag vid en bodelning. Så länge du och dödsboet efter din make kommer överens står det er dock fritt att bestämma vilken egendom som ska ingå i bodelningen.

Det är vanligt att endast den gemensamma bostaden fördelas enligt lag mellan makar i en bodelning, oberoende om man förrättar en sådan med anledning av äktenskapsskillnad eller på grund av den ena makens bortgång. Övrigt giftorättsgods fördelas enligt vem som äger vad.
Här kan ni läsa om hur ni räknar ut bodelningslikvid endast vad gäller gemensam bostad i en bodelning med anledning av den ena makens bortgång.

Hur beräknas skulder i en bodelning mellan makar?

Grundregeln är att de skulder som vardera make har är avdragsgilla i en bodelning. Beräknar man bodelningslikvid endast vad gäller bostad och fördelar övringt giftorättsgods enligt överenskommelse är det givetvis endast de lån och skulder som hänförs till bostaden som kan dras av. 

De olika momenten i en bodelning mellan makar

Det är vanligt att endast gemensam bostad fördelas mellan makar i en bodelning, även när en sådan förrättas med anledning av den ena makens bortgång. Detta innebär att var och en av parterna tar sin egendom och att den gemensamma bostaden övertas av endera part som ersätter den andre med en så kallad bodelningslikvid.
Här kan ni läsa om hur ni gör om ni vill beräkna bodelningslikvid för endast bostad.

Bouppteckning

En bouppteckning är en förteckning över de tillgångar och skulder som finns i det gemensamma boet vid tidpunkten för din makes bortgång. Ni kan med fördel använda den, hos Skatteverket, inregistrerade bouppteckningen till detta moment. Det är även vanligt att en enklare utredning av tillgångar och skulder görs i samband med att bodelningsavtalet upprättas, ni kan själva välja hur ingående ni vill vara.

Bouppteckningen utgår som sagt från den dag då din make avled och avser de tillgångar och skulder som var aktuella vid denna brytpunkt och värdet på tillgångarna ska enligt praxis vara marknadsvärdet. Görs själva bodelningen mycket senare än en  bouppteckning bör en justering av värdena göras vid själva bodelningsförrättningen.
Exempel på bouppteckning:

Tillgångar, Make 2:

Kaptial :

Totalt marknadsvärde på giftorättsgods, Make 2: 1 500 00 kronor

Skulder, Make 2

Total skuld, Make 2: 600 000 kronor.

Som tidigare nämnts är det mycket vanligt att var och en av parterna tar sin egendom och att endast den gemensamma bostaden fördelas i bodelningen i och med att den ena maken tar över den.Här kan ni läsa om hur ni räknar ut en bodelningslikvid gällande endast bostad. 

Andelsberäkning

Själva andelsberäkningen görs på så sätt att dina och din avlidne makes tillgångar minskas med era eventuella respektive skulder. Då framkommer era nettotillgångar. Era respektive nettotillgångar adderas därefter och delas i två likalydande belopp som då anger värdet på era respektive andelar i boet. Värdet på egendomen är vanligtvis marknadsvärdet, så kom ihåg att reglera detta om ni använder er av en bouppteckning som är gjort långt före bodelningsförrättningen eftersom det kan ha ändrats.
Exempel på andelsberäkning av giftorättsgods förutom gemensam bostad:

Make 1, tillgångar :

Kaptial :

Make 1, skulder : 500 000 kronor.

Giftorättsgodsets nettovärde for make 1 : 400 000 kronor

Make 2, tillgångar :

Kaptial :

Make 2,skulder : 200 000 kronor.

Giftorättsgodsets nettovärde är således 300 000 kronor.

400 000 kronor + 300 000 kronor = 700 000 kronor, vilket är det totala nettovärdet på giftorättsgodset.
Vardera make ska således erhålla en andel värd 350 000 kronor i nettovärde ur giftorättsgodset, eftersom 700 000 kronor / 2 = 350 000 kronor.
Exempel på andelsberäkning gällande gemensam bostad

För att erhålla ett nettovärde på bostaden måste ni först räkna ut värdet på bostaden. Detta framkommer genom att ni gör avdrag för den reavinstskatt och de försäljningskostnader som hade uppstått om bostaden de facto hade sålts idag till en utomstående person. Reavinstskatten kallas i denna uträkning för latent skatt eftersom den inte ska betalas av någon i dagsläget. Den latenta skatten ska dras av för bådas del i uträkningen eftersom den kommer att betalas först den dagen bostaden eventuellt säljs, och då i sin helhet av den part som övertar den.

När ni erhållit ett värde på bostaden ska därifrån göras avdrag för eventuella bostadslån eller andra lån som hänförs bostaden samt försäljningskostnader för att erhålla nettovärdet. När ni delar nettovärdet i två erhåller ni därmed värdet på era respektive andelar gällande bostaden.

Beräkning:

Enligt bouppteckningen ovan är det överenskomna marknadsvärdet på den gemensamma bostaden 2 000 000 kronor. (Kom ihåg att om det har gått en längre tid mellan bouppteckningen och bodelningsförrättningen kan en justering av marknadsvärdet behövas.) Formeln för att räkna ut den latenta skatten är denna: Marknadsvärde – inköpspris – renoveringar gjorda de senaste fem åren – fiktiva försäljningskostnader.

Enligt köpeavtalet var bostadens inköpspris 1 000 000 kronor. De senaste fem åren finns det kvitton som bestyrker att renoveringar till ett värde av 200 000 kronor har genomförts. Ni är överens om att den försäljningskostnad som skulle uppstå vid en försäljning av bostaden skulle uppgå till 100 000 kronor i form av mäklararvode och dylikt.

2 000 000 – 1 000 000 – 200 000 – 100 000 = 700 000 kronor. Detta är således den vinst som gjorts på bostaden sedan inköpet. Den reavinstskatt som ska utgår är 22% av vinsten vilket innebär att denna ska mulitpliceras med 0,22: 700 000 x 0,22 = 154 000 kronor.

Den latenta skatten är i detta fall 154 000 kronor att lägga in i följande formeln för att erhålla bostadens värde: Marknadsvärde – latent skatt – fiktiva försäljningskostnader.

2 000 000 – 154 000 – 100 000 = 1 746 000 kronor, vilket är bostaden värde.

Från bostadens värde drar ni därefter av de eventuella lån som finns knutna till bostaden, i detta fallet 800 000 kronor:

1 746 000 – 800 000 = 946 000 kronor, vilket är bostadens nettovärde som ska delas i två för att erhålla värdet på vardera parts andel gällande bostaden, det vill säga 473 000 kronor.

Utgående från beräkningarna ovan ska vardera part således erhålla en andel värd 823 000 kronor ur det totala giftorättsgodset, det vill säga både bostad och övrigt giftorättsgods (350 000 kronor + 473 000 kronor = 823 000 kronor).

Finns det ett uppskov från tidigare försäljningar som kommer att påverkas vid överlåtelsen kan ni läsa mer om detta på skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se

Lottläggning

Efter att du, tillsammans med dödsboet efter din avlidne make räknat ut värdet på era respektive andelar i boet ska en så kallad lottläggning ske. Då kommer du och dödsboet överens om vem som får vad av giftorättsgodset. Huvudregeln är att giftorättsgods fördelas så att vardera part först och främst ska tilldelas den egendom som denne står som ägare till. Undantag gäller för gemensam bostad och bohag som ska tilldelas den som har bäst behov av detsamma eller att det med hänsyn till omständigheter i övrigt kan anses skäligt. I en bodelning med anledning av den ena makens bortgång gäller dock detta endast gentemot den efterlevande maken. Dödsboet kan således inte hävda att det behöver bostaden bäst. Om den efterlevande maken vill ta över bostaden och kan ta över den ur ekonomisk synpunkt, ska så således ske.
Exempel på lottläggning enligt ovanstående beräkningar:

Make 1 (dödsboet efter den avlidne maken) tilldelas följande giftorättsgods :

Kaptial :

Make 1 har även en skuld på 500 000 kronor.
Nettovärdet på giftorättsgodset som Make 1 erhåller är således 400 000 kronor.

Make 2 (den efterlevande maken) tilldelas följande giftorättsgods :

Kaptial :

Make 2 har även en skuld på 200 000 kronor samt övertar det befintliga bolånet på 800 000 kronor tillhörande den gemensamma bostaden.
Nettovärdet på giftorättsgodset som Make 2 erhåller är således 1 246 000 kronor.


Enligt uträkningarna ovan ska vardera part erhålla giftorättsgods till ett värde av 823 000 per person. Make 2 ska därmed ersätta dödsboet med en så kallad bodelningslikvid på 423 000 kronor.

Bodelningsavtal

I bodelningsförrättningens sista momentet upprättar du och dödsboet ett bodelningsavtal vari ni klargör hur giftorättsgodset ska fördelas. Bodelningsavtalet är en mycket viktig handling, inte bara av praktiska skäl men även för att det inte ger utrymme för i efterhand uppkomna meningsskiljaktigheter gällande bodelningen. Av praktiska skäl behövs bodelningsavtalet i första hand för att bevisa att egendom tilldelats endera part och därmed också för att agera överlåtelsedokument när det gäller till exempel fastigheter, bostadsrätter och hyresavtal. I samband med dessa transaktioner behövs bodelningsavtalet även för att lägga om eventuella lån. Bodelningsavtalet är också det dokument som klargör vad den avlidne makens kvarlåtenskap består av inför det arvskifte som står närmast i tur.

Du och din avlidne makes dödsbodelägare kan med fördel själva förrätta bodelningen utan inblandning av jurist. Genom att använda vårt bodelningsavtal, som är upprättat för att användas vid den ena makens bortgång, kan ni vara säkra på att ni har ett dokument som uppfyller alla lagstadgade krav. Tillsammans med ert bodelningsavtal erhåller ni fullständiga anvisningar om hur det ska fyllas i och skulle det ändå uppstå frågor om dokumentet kan ni alltid ringa oss så hjälper vi er. Vi har telefontid vardagar mellan klockan 9:00-14:30.
Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal i samband med den ena makens bortgång på Juridiska Dokument.

Här kan du läsa mer om, och även ladda ner, de dokument som kan behöva upprättas när en anhörig gått bort.