Finns det flera arvingar till ett dödsbo ska ett arvskifte efter den avlidne ske. I arvskiftet kommer ni som är arvingar överens om hur ni ska dela upp kvarlåtenskapen efter den avlidne. Finns det bara en dödsbodelägare behöver inget arvskifte ske. Arvingen kan då överta ägandet av kvarlåtenskapen med hjälp av bouppteckningen.

I samband med arvskiftet ska dödsbodelägarna upprätta en så kallad arvskifteshandling. Ett annat namn för handlingen kan vara arvskiftesavtal. En arvskifteshandling är det dokument där det framkommer vem som ska ha vad av kvarlåtenskapen. Kort sagt så behöver ni som är dödsbodelägare arvskifteshandlingen för att kunna föra över dödsboets tillgångar till respektive arvinge. 

Arvskifteshandlingen behöver arvingar för att:

• Ansöka om lagfart för en fastighet någon av er ärver.
• Föra över pengar från dödsboets konton till era respektive konton.
• Ändra ägare på en bostadsrätt någon av er ärver.
• Överföra aktier till respektive arvinge.
• Bevisa att en viss egendom är arvingens egendom. Alla egendomar finns ju inte registrerade hos någon myndighet eller dylikt. I dessa fall är arvskifteshandlingen arvingens så kallade ägarbevis.

Det vanliga är att kvarlåtenskapen ska tillfalla alla dödsbodelägare i lika stora delar. Om alla inblandade parter är överens kan ni dock fördela kvarlåtenskapen som ni vill. Finns det ett testamente måste ni dock respektera och följa detta, inom ärvdabalkens regler förstås.

Formkrav

En arvskifteshandling ska vara skriftligt upprättad och den ska vara undertecknad av alla dödsbodelägare när arvskiftet är klart. Arvskifteshandlingen är därefter ett bevis på att arvtagaren är ägare till den egendom som tillskiftas denne i arvskiftet. Arvskifteshandlingen är också den överlåtelsehandling som arvinge behöver för att omregistrera ärvd egendom när så behövs. Det är exempelvis aktuellt när du tilldelas en bostadsrätt, en fastighet eller ett fordon.

I arvskifteshandlingen ska bland annat följande framkomma:

• Vilka dödsbodelägarna är.
• Vem som ska ärva.
• Kvarlåtenskapens värde efter att alla skulder är betalda och eventuella legat är utdelade.
• Om någon arvtagare har fått förskott på arv.
• Om det finns eventuella äktenskapsförord eller testamenten. När det gäller testamente ska det också framkomma att det har vunnit laga kraft. Det har det gjort om alla dödsbodelägare har godkänt testamentet skriftligen. Om inte detta har skett så måste ni vänta i sex månader innan ni kan genomföra arvskiftet. Efter sex månader kan tingsrätten skriva ut ett så kallat laga kraft-bevis att bifoga arvskifteshandlingen. Det betyder att ingen arvinge har väckt talan om klander av testamentet i domstol.
• Eventuella skifteslikvider samt betalningssätt. Kan man inte ersätta övriga arvingar med kontanta medel kan skuldebrev upprättas, exempelvis.

Efter arvskiftet

När arvskifteshandlingen är klar och alla dödsbodelägare har godkänt den genom att underteckna den, är dödsboet avslutat rent praktiskt. Det återstår dock en sista deklaration innan det även är skattemässigt avslutat. Finns det eventuell restskatt som dödsboet kommer att behöva betala i samband med den sista deklarationen ska det beaktas vid arvskiftet och noteras i handlingen. Den vanliga lösningen är att en summa pengar avsätts för kommande skatter. Dödsbodelägarna kan också dela på eventuella kommande kostnader/utgifter på ett specifikt sätt. Den sista deklarationen görs oftast året efter arvskiftet och därefter har dödsboet upphört helt.

Förrätta arvskifte

Om alla dödsbodelägare är överens om hur arvskiftet ska ske kan ni själva göra ert arvskifte. Med hjälp av våra grundliga anvisningar och exempel på uträkningar kan ni själva upprätta er arvskifteshandling för att kunna överföra den ärvda egendomen till arvingarna.

Klicka här för att ladda ner en arvskifteshandling på Juridiska Dokument. 

Detaljerade instruktioner medföljer som sagt, men skulle ni ändå behöva hjälp kan ni alltid ringa oss på telefon 040-976434, vardagar mellan klockan 9:00-14:30, så hjälper vi er.