Checklista vid dödsfall
Att förlora en närstående förändrar livet för de anhöriga på många sätt. Vare sig dödsfallet var väntat eller plötsligt uppkommer många frågor som rör praktiska avgöranden och framtida beslut. För dig som anhörig är det inte alltid lätt att veta vad som ska göras i samband med ett dödsfall. Mycket ska åtgärdas och det kan vara svårt att veta vad som är angeläget att börja med och vad som kan dröja. Det finns emellertid tre avgörande tidsbestämmelser som du behöver känna till och komma ihåg:
- En begravning ska ske inom en månad efter dödsfallet.
- En bouppteckning måste förrättas inom tre månader efter dödsfallet och dokumentet ska registreras hos Skatteverket inom fyra månader.
- Deklarationen av dödsboets ekonomi ska göras följande kalenderår.
Informera omgivningen om dödsfallet
Som anhörig börjar du med att informera relevanta personer om dödsfallet. Främst givetvis för den avlidnes släktingar och närstående och vid behov den avlidnes arbetsplats och arbetskamrater. Har den avlidne haft hemtjänst, städhjälp eller annat stöd genom kommun eller dylikt behöver även dessa informeras om dödsfallet. Ta även kontakt med den bank som den avlidne haft, så att de viktigaste räkningarna kan betalas.
Se över den avlidnes papper
Du bör ganska snart titta igenom den avlidnes papper om du inte är så nära anhörig att du vet vad som finns och inte behöver prioritera detta. Se då om det finns abonnemang som ska avslutas: tidning, tv, telefon, medlemskap och så vidare och säg upp eventuella hyresavtal. När du går igenom den avlidnes papper bör du också se om där finns information om eventuellt testamente eller om personen hade någon form av dokumentförvaring. Däri kan det finnas instruktioner från den avlidne om hur denne önskar att begravning och dylikt ska ske.
Kontakta en begravningsbyrå
Det vanliga är att en begravningsbyrå anlitas när någon går bort, inte bara för att få hjälp med begravningen och allt som hör till denna, utan även för att eventuellt få hjälp med att förrätta bouppteckningen och dylikt. Självklart kan du och den avlidnes eventuella andra anhöriga ordna allt själva, men många tycker att det känns tryggt att få professionell hjälp. Även om alla begravningsbyråer inte erbjuder hjälp med bouppteckning och andra pappersjobb så har de i de flesta fall kontakter med företag som de kan rekommendera.
Läs mer här om hur en bouppteckning går till och vad du behöver för detta.
Här kan du läsa mer och ladda ner de papper som kan behövas när en närstående har gått bort.
Oavsett vilken form av begravning det kommer att bli kan begravningsbyrån även hjälpa till med denna. De kan råda dig om kontakter som ska tas, du kan få hjälp med val av kista, annons i tidning, blomsterarrangemang med mera. Personalen medverkar också vid själva begravningen genom att hjälpa alla till rätta i lokalen samt med att ta hand om blommor, kransar och telegram som inkommer. Många gånger sammanställer begravningsbyrån alla kort och hälsningar i en pärm så att ni anhöriga har möjlighet att, i efterhand, personligen tacka de som uttryckt sitt deltagande i sorgen.
Kyrklig eller borgerlig begravning
Det är viktigt att du ger dig själv tid att tänka igenom i lugn och ro hur avskedet ska bli. Mycket behöver förberedas och arrangeras vid en begravningsceremoni och det är helt naturligt att du som närstående kanske inte känner till allt eller orkar med att ta hand om det. En begravningsbyrå kan då hjälpa dig med det mesta av allt praktiskt kring begravningen. Det första du ska ta reda på och bestämma är om det ska bli en kyrklig eller borgerlig begravning. Om du inte vet huruvida den avlidne hörde till Svenska Kyrkan eller inte, om den avlidne inte hade uttalat något speciellt eller lämnat något dokument där det framkommer önskemål gällande begravning, kan du alltid kontakta församlingen där den avlidne bodde vid sin bortgång. Då får du veta om den avlidne var medlem i Svenska Kyrkan eller inte och kan gå vidare därifrån.
Kyrklig begravning
Om den avlidne var medlem i Svenska Kyrkan har du möjlighet att, utan avgift, ha begravningen i kyrkan med präst och musiker. När begravningsdagen är bestämd utformar de närmast anhöriga tillsammans med förrättande präst hur begravningsgudstjänsten ska se ut. Begravningsritualen är begravningens stomme men musik, psalmer, böner och texter kan du diskutera och välja tillsammans med prästen. Om den avlidne, skriftligt eller muntligt, uttryckt ett önskemål vid sin begravning, bör det få komma i första rummet.
Borgerlig begravning
Vid en borgerlig begravning sker ceremonin utan kyrkliga symboler och kan förrättas i såväl kapell som annan lokal. Anhöriga står för ceremonins utformning; bestämmer eventuell musik som ska spelas, texter som ska läsas och så vidare. Själva begravningsakten kan ledas av de anhöriga eller någon som de anhöriga valt ut, eller av en begravningsförrättare. En begravningsförrättare kallas för officiant och kan verka självständigt i ett eget företag, tillhandahållas genom begravningsbyrån eller genom er hemkommun. En del kommuner tillhandahåller nämligen politiskt förtroendevalda begravningsförrättare.
Dödsbo
Dödsbo (tidigare sterbhus) kallas de samlade tillgångarna efter en avliden person, det vill säga pengar, lösöre, bostad och eventuella skulder. Dödsboet är en juridisk person och det är dödsbodelägarna (arvingarna efter den avlidne personen) som har gemensamt ansvar för dödsboets ekonomi fram tills dess bouppteckning sker.
Vanligtvis utses en dödsbodelägare som med fullmakt från de övriga dödsbodelägare förvaltar dödsboet och dess ekonomi, t ex betalar räkningar, avslutar konton och abonnemang eller genomför eventuell försäljning av fastighet och värdepapper. En extern boutredningsman kan även utses att förvalta ett dödsbo. Detta kan förekomma vid fall då dödsboet har en komplicerad ekonomi, ett stort antal dödsbodelägare eller när dödsbodelägare inte kan komma överens.
Bouppteckning
Inom tre månader av den avlidnes bortgång ska en bouppteckning förrättas. Då värderas den avlidnes tillgångar till marknadsvärdet på dödsdagen. Efterlevande makes samtliga tillgångar och skulder ska även finnas med i bouppteckningen. Finns det en efterlevande sambo som begärt bodelning ska även dennes andel av samboegendom anges i bouppteckningen. Har den avlidne upprättat ett testamente krävs att detta bifogas bouppteckningen.
Kom ihåg att du som efterlevande sambo måste lämna in en skriftlig begäran om bodelning senast i samband med bouppteckningen, annars går du miste om din rätt till bodelning. Ladda ner en korrekt begäran om bodelning i samband med ena sambons bortgång här.
Samtliga dödsbodelägare, ska enligt lag vara kallade till bouppteckningen men behöver inte vara närvarande på själva förrättningsdagen. Bouppteckningen kan förrättas av en oberoende förrättningsman eller av en dödsbodelägare som fått fullmakt att företräda dödsboet. Förrättningsdagen är den dag då bouppteckningen skrivs under. Bouppteckningen ska undertecknas av ytterligare en oberoende förrättningsman. Inom en månad efter förrättningsdagen ska bouppteckningen registreras hos Skatteverket.
Här kan du ladda ner en kallelse till bouppteckning med anvisningar om hur du ska förfara för att allt ska gå korrekt till. Om alla dödsbodelägare inte har kallats till bouppteckningsförrättningen på rätt sätt kan allt behöva göras om.
Dödsboanmälan kan ersätta bouppteckning
Saknar en avliden person tillgångar som kan täcka begravningskostnader eller liknande kan ett dödsbo vända sig till den avlidnes hemkommun och få prövning om dödsboanmälan. En sådan anmälan ska göras inom två månader efter dagen för dödsfallet. Socialnämnden utreder då om det finns förutsättningar för en dödsboanmälan. Bland annat behöver socialnämnden besöka den avlidnes hem, ha tillgång till den avlidnes kontouppgifter med mera. Den avlidnes hem bör därför vara orört. Kostnader som dödsboet har med anledning av dödsfallet, kvarvarande hyra för bostaden, städning mm räknas av från dödsboets tillgångar varefter socialnämnden fattar beslut om dödsboanmälan eller om beslutet blir att bouppteckning krävs.
Ekonomiskt bistånd till begravning
Om den avlidnes tillgångar inte täcker utgifter för en begravning kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialkontoret i den avlidnes kommunen. Kommunen kan lämna bidrag för en enkel men värdig begravning, dödsannons och gravsten men dödsboets tillgångar på dödsdagen samt eventuella inkomster efter dödsdagen är av betydelse för kommunens beslut. Ta kontakt med kommunen där den avlidne var skriven för att få veta om storleken på ett eventuellt bidrag då det kan variera kommuner emellan.
Bodelning mellan makar
En bodelning mellan makar innebär att giftorättsgodset i boet delas mellan den efterlevande maken och dödsboet, det vill säga den avlidnes legala arvingar och universella testamentstagare. Giftorätten i varandras egendom, giftorättsgodset, innebär att makarna har rätt till halva nettovärdet på varandras egendom. Undantag från detta gäller när egendom är enskild genom villkor i testamente, villkor i gåvobrev eller genom ett äktenskapsförord. Finns i äktenskapet endast gemensamma barn behövs ingen bodelning då efterlevande make ärver med så kallad förtur och de gemensamma barnen får ut sitt arv först när båda makarna gått bort. Finns särkullbarn eller om efterlevande make vill att gemensamma barn ska få ut arv redan vid den ena förälderns bortgång ska dock bodelning ske. Detsamma gäller om den avlidne efterlämnat ett testamente där det framkommer att kvarlåtenskapen ska fördelas direkt vid dennes bortgång.
Här kan du läsa mer om hur en bodelning mellan makar ska ske när en make har avlidit.
Bodelning mellan sambor
Bodelning mellan sambor sker endast om den efterlevande sambon begär bodelning. Dödsboet kan således inte kräva att en bodelning ska ske. Denna begäran om bodelning ska lämnas in skriftligen senast vid bouppteckningsförrättningen, annars är rätt en till en bodelning förverkad. Läs mer här om hur en begäran om bodelning mellan sambor ska ske.
I en bodelning mellan sambor ingår endast deras samboegendom, med vilket menas bostad och bohag, anskaffat gemensamt för gemensamt bruk. Samboegendom delas lika och den efterlevande sambon kan överta den gemensamma bostaden i bodelningen.
Här kan du läsa mer om hur en bodelning mellan sambor ska ske när en sambo har avlidit.
Arvskifte
När efterlevande make eller sambo fått sin del av giftorättsgods och samboegendom och dödsboets eventuella skulder har betalats, kallas den egendom som finns kvar i dödsboet för den avlidnes kvarlåtenskap. Denna egendom ska nu fördelas mellan arvingarna i ett arvskifte. Om den avlidne var gift och hade endast gemensamma barn tillsammans med sin make kommer dock den efterlevande maken att ärva med så kallat försteg. Detta innebär att de gemensamma barnen får vänta tills båda föräldrarna gått bort innan de får ut sitt arv och inget arvskifte behöver göras. I övriga fall ska kvarlåtenskapen fördelas i ett arvskifte och en arvskifteshandling ska upprättas.
Det finns i lagen ingen tidsbestämd gräns för genomförandet av ett arvskifte. Dödsbodelägare kan välja att göra ett partiellt skifte och ha resten av kvarlåtenskapen liggande kvar oskiftat i dödsboet. Det kan dock medföra praktiska problem exempelvis vid generationsskiften om arvskiftet drar ut på tiden. Är dödsboet en lantbruksenhet måste emellertid dödsboet skiftas, eller fastigheten säljas, inom fyra år efter slutet av det kalenderår då dödsfallet inträffade.
Här kan ni ladda ner de dokument som kan behövas när en närstående har gått bort. Alla våra dokument levereras med fullständiga anvisningar om hur de ska fyllas i samt med exempel på hur ni ska skriva.
Arvskifte om den avlidne inte skrivit ett testamente
Om inget testamente finns och om det inte finns en efterlevande make som ärver med förtur så fördelas kvarlåtenskapen enligt lag efter arvsklasserna. Första arvsklassen består av bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn, och barnbarnsbarn. Om det inte finns någon arvinge i första arvsklassen ärver de som hör till den andra arvsklassen: den avlidnes föräldrar och syskon. Om det inte finns någon arvinge i den andra arvsklassen träder den tredje arvsklassen in och då ärver den avlidnes mor- och farföräldrar eller deras barn, det vill säga den avlidnes mostrar, morbröder, fastrar och farbröder.
Finns det ingen arvinge i någon av arvsklasserna tillfaller arvet den allmänna arvsfonden.
Här kan du läsa mer om arvsklasserna och se exempel på vem som ärver dig enligt lag.
Arvskifte om den avlidne skrivit ett testamente
Finns det ett testamente ska detta ligga till grund för hur arvet skiftas. Testamentet måste ha vunnit laga kraft för att arvskiftet ska kunna genomföras. Det ska då endera ha godkänts av alla dödsbodelägare eller, om inte alla godkänt det, inte ha väckts klander mot testamentet i en domstol inom sex månader från testamentet delgivits dödsbodelägarna. Tingsrätten i den kommun, som den avlidne var bosatt i vid sitt frånfälle, utfärdar så kallat lagakraft-bevis efter begäran av dödsboet om det inte finns godkännande av alla dödsbodelägare.
Arvskifteshandling
Efter att dödsbodelägarna kommit överens om fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap ska en arvskifteshandling upprättas. Den ska godkännas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Arvskifteshandlingen är ett nödvändigt dokument, en så kallad fångeshandling, som ska kunna visas upp vid ett flertal tillfällen då dödsbodelägare behöver bevisa ägarskapet av tillfallet arv. Det är även den överlåtelsehandling som krävs för att en arvinge ska kunna söka lagfart på fastighet som erhållits i arvskiftet eller erhålla ägande av bostadsrätt som tillskiftats denne i arvskiftet med mera.
När arvskifteshandlingen är godkänd och undertecknad är dödsboet i praktiskt hänseende avslutat. Vissa skattemässiga ärenden kan i en del fall återstå. En sista deklaration görs oftast året efter det avslutade arvskiftet.
Här hittar du alla dokument som kan behövas när en närstående gått bort.
