Bodelning vid ena sambons bortgång

Bodelning vid ena sambons bortgång

Bodelning vid ena sambons bortgång

 

Enligt sambolagen ska all samboegendom delas lika mellan sambor i en bodelning när deras förhållande upphör. Samboegendom är gemensam bostad samt bohag, anskaffat för gemensamt bruk. Sådant ni hade innan ni flyttade ihop ingår inte i samboegendomen, inte heller bilar, sparpengar, företag, sommarstugor med mera. Ett samboförhållande upphör inte enbart vid en separation utan även när den ena sambon avlider. För att inte gå miste om din rätt till bodelning måste du som är den efterlevande sambon lämna in en skriftlig begäran om bodelning senast när bouppteckningen förrättas. Om ingen sådan begäran lämnas in mister du din rätt till en bodelning.
Här kan du läsa mer om hur du gör för att begära bodelning.

Bodelningen ska göras mellan dig som efterlevande sambo och din sambos dödsbo. Är du och dödsboet överens om hur egendomen ska förrättas kan ni själva förrätta bodelningen och upprätta ett bodelningsavtal. Besök Juridiska Dokument för ladda ner ett bodelningsavtal mellan sambor på grund av den ena sambons bortgång.

Behöver en jurist eller advokat anlitas?

Nej, om du och dödsbodelägarna är överens om hur samboegendomen ska fördelas kan ni spara mycket tid och pengar på att själva förrätta bodelningen. På Juridiska Dokument kan ni hitta alla dokument ni behöver för att göra en bodelning i samband med att den ena sambon gått bort. Tillsammans med bodelningsavtalet erhåller ni fullständiga anvisningar med exempel på hur ni ska fylla i era dokument, och dyker det ändå upp frågor är ni alltid välkomna att ringa oss. Vi nås på telefon 040-976434, vardagar mellan klockan 9:00-14:30.

Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal mellan sambor vid den ena sambons bortgång.

Bodelningsförrättare

Om det skulle uppstå problem eller svårigheter vid förrättningen av bodelningen mellan dig och dödsboet efter din avlidne sambo måste du dock vända dig till tingsrätten för att få en bodelningsförrättare utsedd. En bodelningsförrättare utses alltid när det inte finns några hinder för att förrätta bodelning, till exempel ett samboavtal. Kan inte ni, tillsammans med bodelningsförrättaren, komma fram till en överenskommelse, kan denne förrätta en tvångsbodelning. Bodelningsförrättaren uppbär lagstadgat arvode för sitt uppdrag vilket ska delas lika mellan dig och dödsboet.

Brytpunkten för en bodelning med anledning av den ena sambons bortgång

Den så kallade brytpunkten, eller den kritiska tidpunkten som den också kallas, för er bodelning är den dagen din sambo avled. Det är den samboegendom som fanns den dagen som ska delas lika mellan er.

Egendom som ska ingå i bodelning mellan sambor

Den egendom som ska delas mellan dig och dödsboet efter din avlidne sambo är den så kallade samboegendomen. Denna omfattar bostad och bohag som är införskaffade gemensamt, för gemensam användning. Här spelar det ingen roll vem som står som ägare eller vilken sambo som har betalat egendomen. Så länge den införskaffats för att ni skulle använda den tillsammans ska den delas lika. Har en av er flyttat in i den andre sambons bostad som denne ägde sen tidigare, räknas den således inte som samboegendom. Bohag som ingår i samboegendom är t ex möbler, husgeråd och annat som anskaffats till hemmet gemensamt under samboförhållandet. Egna tillgångar och bohag ni hade med er när ni inledde ert samboförhållande och egendomar såsom bilar, båtar, sommarstugor, bankmedel och aktier är exempel på sådant som inte ska ingå i en bodelning mellan sambor.

Trots att all samboegendom ska delas lika i en bodelning är det många som endast fördelar den gemensamma bostaden mellan parterna i bodelningen och fördelar resterande samboegendom enligt vem som äger vad. Här kan ni läsa om hur man räknar ut bodelningslikvid för endast bostad i en bodelning med anledning av den ena sambons bortgång.

Skevdelning i bodelning mellan sambor

Huvudregeln i en bodelning mellan sambor är som sagt att all samboegendom ska delas lika mellan parterna, men ingen regel utan undantag. I Sambolagen (2003:376) finns två regler om skevdelning: 15§ samt 18§.

15§ säger att om det är oskäligt för den ena sambon att överlåta sin egendom till den andre, med hänsyn till förhållandets längd och parternas ekonomiska förhållande, ska den sambon få behålla mer av sin egendom. Vill man åberopa denna regel innebär det oftast att parterna inte gör sin bodelning själva utan har ansökt om en bodelningsförrättare som i så fall ska ta beslut om detta. Bodelningsförrättarens beslut kan alltid överklagas vilket medför att det i så fall kommer att bli en förhandling i domstol.

18§ gäller endast när det gäller en bodelning i samband med den ena sambons bortgång och benämns även som lilla prisbasbeloppsregeln. Den innebär att den efterlevande sambon alltid har rätt att erhålla samboegendom till ett nettovärde som motsvarar två gånger det aktuella prisbasbeloppet (pbb) (Prisbasbeloppet för år 2019 är 46 500 kronor). Om nettovärdet på den totala samboegendomen endast uppgår till två pbb får alltså den efterlevande sambon behålla all samboegendom. Om andelsberäkningen visar ett lägre belopp än två pbb ska det fyllas på upp till det rätta beloppet och om nettotillgångarna är lägre än två pbb får den efterlevande sambon nöja sig med det.

Skulder i samband med bodelning mellan sambor

De skulder som är avdragsgilla i en bodelning mellan sambor är sådana skulder som hänför sig till samboegendomen. Vanligtvis är det endast bolån gällande gemensam bostad men givetvis kan det även finnas lån på bohaget som ska räknas med.

Enligt 13§ i sambolagen kan dock skulder som hänför till annan egendom också vara avdragsgilla om en sambos övriga egendom inte kan täcka de skulder som finns. Denna regel finns för att skydda eventuella fordringsägare. Den del som inte täcks av övrig egendom ska då dras av för den sambon i bodelningen.
Exempel:
Sambo 1 har ett studielån på 200 000 kronor samt övriga tillgångar till ett värde av 150 000 kronor. I bodelningen kan därför 50 000 kronor vara avdragsgilla för den sambon utöver de skulder som hör till samboegendomen.

Bodelningens olika moment

  • Bouppteckning - I en bouppteckning utreder ni vilken samboegendom som finns samt vilka skulder som härrör från samboegendomen vid brytpunkten.
  • Andelsberäkning - Värdera samboegendomen och dra av de eventuella skulder som finns.
  • Lottläggning - Bestäm hur samboegendomen ska fördelas mellan parterna.
  • Bodelningsavtal - Fastställ fördelningen av samboegendomen enligt lottläggningen i ett bodelningsavtal.

Det är som tidigare nämnts mycket vanligt att endast den gemensamma bostaden fördelas mellan samborna och att övrig samboegendom tillfaller den make som äger den. Här kan ni läsa om hur ni räknar ut bodelningslikvid gällande endast bostad i en bodelning.

Bouppteckning

Så nära brytpunkten som möjligt kan en förteckning upprättas över samboegendomen, dess marknadsvärde och de eventuella skulder som hänförs till denna. Detta kallas för att upprätta en bouppteckning. En bouppteckning ska även upprättas enligt lag när en person avlider, och denna kan ni med fördel använda om ni vill, efter att den är upprättad och registrerad hos Skatteverket. Har en begäran om bodelning gjorts av den efterlevande sambon ska nämligen dennes del av samboegendomen också antecknas i bouppteckningen efter den avlidne. Det går dock lika bra att vid upprättandet av det slutgiltiga bodelningsavtalet göra en enklare utredning av samboegendomen och de eventuella skulder som hör till denna. Enligt praxis används som sagt marknadsvärde på samboegendomen i bouppteckningen. Kom då ihåg att om ni använder en bouppteckning som upprättats långt före den slutgiltiga bodelningsförrättningen måste eventuellt en justering av marknadsvärdet göras vid förrättningen.
Exempel på bouppteckning:

Följande samboegendom fanns vid brytdatumet :

  • Sovrumsmöblemang värderat till 10 000 kronor.
  • Dator värderad till 10 000 kronor.
  • Matsalsmöblemang värderat till 3 500 kronor.
  • Köksutrustning (tallrikar, glas, mixer, bestick) till ett totalt värde av 15 000 kronor.
  • Tv, 55´´, Sony + tv-spelskonsol värderat till 20 000 kronor.
  • Vardagsrumsmöblemang värderat till 11 500 kronor.
  • Övrigt bohag värderat till 15 000 kronor.
  • Bostad med överenskommet marknadsvärde om 2 000 000 kronor

Totalt marknadsvärde på samboegendomen: 2 085 000 kronor.

Skulder knutna till samboegendomen vid brytdatumet:

  • Avbetalning på tv, 55'', Sony + tv-spelskonsol, där den resterande skulden är 15 000 kronor.
  • Kvarvarande bolån om 800 000 kronor.

Många väljer att endast fördela endast den gemensamma bostaden i bodelningen och delar upp övrig samboegendom enligt överenskommelse utan att beräkna bodelningslikvid eller lottläggning. Här kan du läsa om hur ni räknar ut bodelningslikvid gällande endast bostad i en bodelning med anledning av den ena sambons bortgång.

Andelsberäkning

I en andelsberäkning avräknar man de skulder som hör till samboegendomen från det värde ni kommit överens om att den ska ha, för att få fram ett nettovärde som sedan ska delas på två. Då har ni räknat ut vilket värde vardera part ska erhålla av samboegendomen.

Klicka här om ni endast vill räkna ut andelar gällande er gemensamma bostad och kommer att fördela övrig samboegendom enligt överenskommelse.

Exempel på andelsberäkning :

Bohag

Samboegendomens marknadsvärde gällande bohag uppgick till 85 000 kronor enligt beräkningen ovan. Detta ska minskas med de skulder som finns knutna till den samboegendomen, det vill säga 15 000 kronor. Kom ihåg att reglera marknadsvärdet om bouppteckningen är gjord långt före bodelningsförrättningen.

85 000 kronor – 15 000 kronor = 70 000 kronor, vilket är samboegendomens nettovärde gällande bohaget.

Vardera sambo ska således erhålla en andel värd 35 000 kr ur bohaget, eftersom 70 000 kronor / 2 = 35 000 kronor.

Bostad

För att räkna ut nettovärdet gällande bostad måste ni först räkna ut bostadens värde. Det får ni genom att från bostadens marknadsvärde göra avdrag för latent skatt samt fiktiva försäljningskostnader. Ni ska alltså iscensätta en fiktiv försäljning. Den latenta skatten är den reavinstskatt som hade uppkommit om bostaden verkligen hade sålts till tredje person, och fiktiva försäljningskostnader är de kostnader som hade uppstått vid denna försäljning, exempelvis mäklararvode. Den latenta skatten ska alltså inte betalas av någon av parterna i dagsläget, utan kommer att betalas i sin helhet av den part som övertar bostaden, den dagen denne eventuellt säljer bostaden.

Den latenta skatten räknar ni ut genom att från marknadsvärdet dra av bostadens inköpspris, eventuella renoveringskostnader som gjorts de senaste fem åren och som det finns kvitton på samt fiktiva försäljningskostnader.

När ni räknat ut värdet på bostaden ska ni göra avdrag för eventuella lån som finns samt försäljningskostnader för att erhålla nettovärdet på bostaden. Nettovärdet delat i två är vad var och en av parterna ska erhålla gällande den gemensamma bostaden.

Exempel:

Bostadens marknadsvärde enligt bouppteckningen ovan uppgick till 2 000 000 kronor och bostadens inköpspris var 1 000 000 kronor. En stor renovering har gjorts under de senaste fem åren och det finns kvitton på inköp för 200 000 kronor. Efter kontakt med en mäklare har ni fått veta att den totala kostnaden för en försäljning av er bostad skulle kosta 100 000 kronor.

2 000 000 1 000 000 200 000 100 000 = 700 000 kronor, vilket är vinsten på bostaden. Reavinstskatten är 22% av vinsten, så därför ska ni nu multiplicera vinsten med 0,22: 700 000 x 0,22 = 154 000 kronor att lägga in som den latenta skatten.

Den slutgiltiga uträkningen för att få fram bostadens värde är således denna2 000 000154 000100 000 = 1 746 000 kronor

Det slutgiltiga nettovärdet framkommer därefter genom att göra avdrag för eventuella bostadslån som finns från bostadens värde. Efter kontroll med er bank har ni fått information om att det lån som finns kvar är 800 000 kronor.

1 746 000 800 000 = 946 000 kronor, vilket är bostadens nettovärde.

Vardera sambo ska således erhålla en andel värd 473 000 kronor gällande bostaden.

Total andel som vardera sambo ska erhålla av den totala samboegendomen är därmed 508 000 kronor.

Glöm inte bort att kontrollera huruvida det finns en reavinstskatt som ska beaktas vid överlåtelsen. Information om detta finns på skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se

Lottläggning

När ni räknat ut parternas respektive andelar i boet ska samboegendomen lottläggas. Det innebär att ni fördelar samboegendomen mellan parterna enligt överenskommelse, så att vardera part erhåller samboegendom motsvarande den andel de ska erhålla.

Så långt det går är det brukligt att egendom tilldelas den sambo som äger den förutom vad gäller den gemensamma bostaden. Om den efterlevande sambon vill och kan ta över den gemensamma bostaden ska så ske. Dödsboet kan således inte hävda att det vill ta över den eller att det behöver bostaden bäst. För att efterlevande sambo ska kunna ta över bostaden krävs givetvis att denne även kan ta över det ekonomiska ansvaret som ett sådant medför, det vill säga de lån som finns samt driftskostnader och en eventuell bodelningslikvid till dödsboet.

Exempel på lottläggning enligt ovanstående beräkningar:

Sambo 1 (Den efterlevande sambon) erhåller följande egendom på sin lott :

  • Den gemensamma bostaden vars värde beräknades till 1 746 000 kronor.
  • Totalt värde på samboegendomen är således 1 766 000 kronor.
  • Sambo 1 övertar kvarvarande bolån på 800 000 kronor samt kvarvarande skuld på tv med mera på 15 000 kronor.

Det totala nettovärdet på samboegendomen som Sambo 1 erhåller är därmed 951 000 kronor.

Sambo 2 (Dödsboet efter den avlidne sambon) erhåller följande egendom på sin lott:

  • Matsalsmöblemanget värderat till 3 500 kronor.
  • Köksutrustning värderad till 15 000 kronor.
  • Köksutrustning värderad till 15 000 kronor.
  • Vardagsrumsmöblemanget värderat till 11 500 kronor.
  • Sovrumsmöblemanget värderat till 10 000 kronor.
  • Dator värderad till 10 000 kronor.
  • Övrigt bohag värderat till 15 000 kronor.

Totalt nettovärde på samboegendomen är således 65 000 kronor.

Eftersom båda parter ska erhålla lotter om 508 000 kronor ska den efterlevande sambon därmed betala en bodelningslikvid till dödsboet på 443 000 kronor.

Bodelningsavtal

I bodelningsavtalet klargör ni fördelningen av samboegendomen mellan er. Det är viktigt med ett bodelningsavtal så att i efterhand uppkomna avvikande synpunkter eller krav från såväl dödsboets sida som från efterlevande sambo gällande bodelningen kan undvikas. Därutöver krävs ett bodelningsavtal även av såväl bank som lantmäteri/bostadsrättsförening/hyresvärd när en bostad ingår i bodelningen. Avtalet är då det överlåtelseavtal, som används för att byta ägare/hyresgäst samt för att lägga om eventuella lån, som finns knutna till bostaden. För dödsboets del innebär bodelningsavtalet även att det klargörs vad den avlidnes kvarlåtenskap består av inför arvskiftet som ska ske härnäst.

Klicka här för att ladda ner ett bodelningsavtal mellan sambor med anledning av att den ena sambon avlidit. Tillsammans med bodelningsavtalet erhåller du fullständiga anvisningar om hur ni ska fylla i det samt exempel på hur ni ska skriva. Dyker det ändå upp frågor om dokumentet kan du alltid ringa oss så hjälper vi dig utan extra  kostnad. Vi har telefontid vardagar mellan klockan 9-14:30 då du når oss på 040-976434.

Klicka här för att komma till alla dokument som kan behövas när en närstående går bort.