Arvskifte

Arvskifte

Arvskifte

 

När en person avlider förändras livet och vardagen för anhöriga och närstående ofta på ett sätt som inte bara omfattar sorg och saknad. Förutom de praktiska problem som behöver tas omhand och lösas så kommer också juridiska frågor upp. Vad händer med den avlidnes kvarlåtenskap och eventuella skulder? Vem ärver om det inte finns ett testamente? Begrepp som dödsbo, dödsbodelägare, bodelning och arvskifte förklarar vad som händer efter en anhörigs bortgång.

Dödsbo

Kvarlåtenskapen efter en avliden person kallas dödsbo och likställs med en juridisk person. En juridisk person har rättigheter och skyldigheter, kan äga tillgångar och vara betalningsskyldig för skulder. Dödsboet kan förvaltas och företrädas av:

Att förvalta ett dödsbo innebär att den personen tar hand om allt som har med dödsboet att göra medan det är aktivt, betalar räkningar, säger upp avtal och så vidare.

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar, både arvinge enligt lag samt arvinge genom testamente, samt make/sambo i det fall de har rätt till bodelning.

Bouppteckning

När någon avlider ska först av allt en bouppteckning förrättas inom tre månader. Bouppteckningen upprättas av många orsaker: för att underlätta inför arvskiftet, för att skydda arvingar och legatarier med mera. Den fungerar också som en legitimationshandling för dödsboet medan det är aktivt. Det betyder att dödsbodelägarna kan använda bouppteckningshandlingen för att utföra bankärenden för dödsboets räkning med mera.

I en bouppteckning noteras uppgifter om den avlidne, eventuella partners, ingivare och den avlidnes alla tillgångar och skulder. Även uppgifter om testamente, äktenskapsförord och annat som kan ha betydelse för bouppteckningen ska uppges. Tillgångarna i dödsboet ska värderas till det marknadsvärde som är på dödsdagen.

Bouppteckningens förrättningsdag är den dagen bouppteckningen skrivs under. Alla dödsbodelägare behöver inte vara närvarande den dagen, men det är viktigt att alla dödsbodelägare har blivit kallade till förrättningen. Har inte alla kallats på rätt sätt kan bouppteckningen behöva göras om. Här kan du läsa mer om hur en kallelse till bouppteckningen ska gå till för att det ska vara korrekt. De som måste vara närvarande vid bouppteckningsförrättningen är dock den person som är bouppgivare, det vill säga den som bäst känner till boet, och två förrättningsmän. En förrättningsman är en oberoende person, utsedd av bouppgivaren, som intygar att bouppteckningsförrättningen gått rätt till. Bouppteckningen ska sedan registreras hos Skatteverket inom en månad efter förrättningsdagen.

För mer information om bouppteckning samt för att ladda ner de dokument ni behöver för att göra en bouppteckning, besök Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se

Bodelning

Var den avlidne gift och makarna endast hade gemensamma barn finns det ingen anledning att göra en bodelning och arvskifte eftersom den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Finns det särkullbarn, var den avlidne sambo eller om den efterlevande maken vill att de gemensamma barnen ska få ut sitt arv, ska dock en bodelning ske när bouppteckningen är gjord och registrerad. I bodelningen ska tillgångar fördelas mellan den efterlevande parten och dödsboet. För att fördela arvet ska därefter ett arvskifte förrättas.

Sambo och samboegendom

Bodelning mellan sambor sker endast om den efterlevande sambon begär bodelning. Om ingen sådan begäran görs senast i samband med bouppteckningen mister den efterlevande sambon sin rätt att begära bodelning. Dödsboet kan alltså aldrig kräva att en bodelning ska göras. I en bodelning mellan sambor ska endast samboegendom ingå. Samboegendom är gemensam bostad, anskaffad för gemensamt bruk, och bohag, anskaffat för gemensamt bruk. Samboegendomen ska delas lika mellan samborna i en bodelning och den efterlevande sambon kan överta den gemensamma bostaden i bodelningen.
Klicka här för att läsa mer om hur en bodelning mellan sambor vid den ena sambons bortgång går till.

Makar och giftorättsgods

När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske enligt lag. Ett äktenskap upphör när makarna ansöker om äktenskapsskillnad och/eller när en make avlider. I en bodelning mellan makar ska allt giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Egendom blir enskild genom villkor i ett gåvobrev, villkor i ett testamente eller genom ett äktenskapsförord mellan makarna. Förmånstagande genom försäkringar kan också vara enskild egendom genom villkor i samband med förmånstagandet. Om inte egendomen är enskild på något av dessa sätt är egendomen således giftorättsgods. Att man har giftorätt i varandras egendom innebär att man har rätt till halva nettovärdet på varandras egendom. Det som tilldelas dödsboet i bodelningen är därefter en del av den avlidnes kvarlåtenskap.
Här kan du läsa mer om hur en bodelning mellan makar vid den ena makens bortgång går till.

Fördelning av kvarlåtenskapen enligt lag

När en eventuell bodelning är förrättad och egendomen har fördelats mellan den efterlevande och den avlidnes dödsbo ska alla skulder som finns i dödsboet betalas. Därefter har den slutgiltiga kvarlåtenskapen framkommit. Nästa steg är då att förrätta ett arvskifte och fördela kvarlåtenskapen mellan arvingarna. Om den avlidne inte hade upprättat ett testamente ska kvarlåtenskapen fördelas enligt lag.

Som tidigare nämnts behöver inget arvskifte förrättas om den avlidne var gift och om de eventuella barn, som makarna har, är gemensamma. Den efterlevande maken ärver då enligt lag den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får vänta tills båda makarna gått bort innan de får ut sitt arv. Vill den efterlevande maken att de gemensamma barnen ska få ut sitt arv vid den förste förälderns bortgång, eller om den avlidne maken hade särkullbarn, ska ett arvskifte ske.

Att ett arvskifte ska ske när det finns särkullbarn med i bilden har att göra med att dessa har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Med andra ord så ärver inte makar med särkullbarn varandra alls. Det är många som tror att man ärver varandra bara för att man är gift, men särkullbarns rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv. Den efterlevande maken har dock rätt till fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet för år 2019 är 46 500 kronor) ur den avlidne makens kvarlåtenskap sådana gånger.

Är den avlidne inte gift ska kvarlåtenskapen fördelas enligt den legala arvsordningen. Den delar upp arvingarna i tre arvsklasser, där den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Finns det inga bröstarvingar till den avlidne tittar man på om det finns någon i den andra arvsklassen. Den består av den avlidnes föräldrar, syskon, syskonbarn. Om det inte finns någon i varken den första eller andra arvsklassen går man vidare till den tredje arvsklassen. Den består av den avlidnes mor- och farföräldrar, fastrar, mostrar osv. Kusiner är dock inte arvsberättigade.

Finns det ingen i de tre arvsklasserna kommer arvet att tillfalla den allmänna arvsfonden.
Klicka här för att läsa mer om hur arv ska fördelas enligt lag, det vill säga om det inte finns något testamente.

Fördelning av kvarlåtenskapen enligt testamente

Om den avlidne hade upprättat ett testamente och därmed själv angett hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid dennes bortgång, ska detta testamente först bifogas bouppteckningen oberoende om det vunnit laga kraft eller inte. Testamentet ska sen ligga som grund för arvskiftet, men då måste det ha vunnit laga kraft innan arvskiftet kan genomföras. Ett testamente har vunnit laga kraft om alla dödsbodelägare har godkänt testamentet eller om ingen av dem har väckt talan om klander av testamente i domstol inom sex månader efter att testamentet delgivits arvingarna. Tingsrätten i den kommun, där den avlidne var bosatt vid sitt frånfälle, kan utfärda ett så kallat lagakraft-bevis gällande detta inför arvskiftet. Alternativet är som sagt att alla skriftligen godkänt testamentet.

Det är mycket vanligt att det finns ett testamente att gå efter vid arvskiftet. Sambor och makar med särkullbarn har ofta skrivit ett testamente till varandras fördel eftersom de inte ärver varandra annars. Många ensamstående har också upprättat ett testamente för att klargöra hur deras kvarlåtenskap ska fördelas. En vanlig orsak till att man skrivit ett testamente är också för att det som tillfaller ens arvingar ska utgöra deras enskilda egendom och därmed vara skyddad från till exempel sambo eller make i en eventuell bodelning. Därför kan makar med gemensamma barn ha upprättat ett testamente också, även om de rent arvsmässigt inte behöver det. I de fall testamentet är upprättat för att utgöra arvtagares enskilda egendom har testamentet ingen betydelse för hur arvskiftet ska ske, men testamentet måste ändå ha vunnit laga kraft.

Förrättning av arvskifte

När följande steg är gjorda ska ett arvskifte förrättas :

Att förrätta arvskifte innebär att dödsbodelägarna skriftligt avtalar om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas mellan dem. Den handling som upprättas, arvskifteshandlingen, är därefter det dokument som arvinge använder för att föra över ägandet av den ärvda egendomen till sig från dödsboet. Om det finns endast en delägare i dödsboet behöver inget arvskifte förrättas. I sådana fall räcker bouppteckningen som underlag när tillgångarna förs över till dödsbodelägaren. När det finns flera arvingar som ska erhålla egendom ska ett arvskifte genomföras och en arvskifteshandling upprättas. När arvskiftet är gjort upphör dödsboet rent praktiskt, men det upphör skattemässigt först året därpå eller när en sista deklaration är gjord.

Det finns ingen bestämd tidsgräns för avslut av ett dödsbo, lantbruksenheter undantaget. Är dödsboet en lantbruksenhet måste dödsboet skiftas, eller fastigheten säljas, fyra år efter slutet av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Dödsbodelägarna kan därför välja att göra ett partiellt arvskifte vilket innebär att bara en del av egendomen tas upp i arvskiftet och resten ligger kvar oskiftat i dödsboet. Förr eller senare måste emellertid dödsboet skiftas för att kunna vara hanterligt till exempel efter generationsförändringar. 
Klicka här för att ladda ner en arvskifteshandling från Juridiska Dokument.

Arvskifteshandling

För att kunna ansöka om lagfart för ärvd fastighet, flytta över pengar från den avlidnes konton, erhålla medlemskap i bostadsrättsförening vid arv av bostadsrätt och så vidare, kort sagt för att kunna föra över tillgångarna till den nya ägaren, behövs en arvskifteshandling. En sådan ska upprättas skriftligt och undertecknas av alla dödsbodelägare. Förutom att arvskifteshandlingen är den överlåtelsehandling som krävs för att föra över ägandet är det ert bevis på att ni är ägare till den egendom som tillskiftats er.

I arvskifteshandlingen ska anges hur kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna i lotter, hur mycket den tilldelade egendomen är värd och eventuella förtida arv ska räknas av. Det vanliga är att alla dödsbodelägare ska ärva lika stora delar, men är alla inblandade parter överens kan kvarlåtenskapen fördelas olika.

När arvskifteshandlingen är klar och alla dödsbodelägare har godkänt den genom att underteckna den, är dödsboet avslutat rent praktiskt. Det återstår dock en sista deklaration innan det kan avslutas även skattemässigt. Kommer eventuell skatt att behöva betalas i samband med detta ska det tas i beaktande vid arvskiftet och noteras i handlingen. Det kan endera avsättas en summa pengar för kommande skatter eller så kan det noteras att dödsbodelägarna ska dela på eventuella kommande kostnader/utgifter på ett specifikt sätt. Den sista deklarationen görs oftast året efter arvskiftet och därefter har dödsboet upphört helt.

Om alla dödsbodelägare är överens om hur arvskiftet ska ske kan ni själva göra ert arvskifte. Med hjälp av våra grundliga anvisningar och exempel på uträkningar kan ni själva upprätta er arvskifteshandling för att kunna överföra den ärvda egendomen till arvningarna. Klicka här för att ladda ner en arvskifteshandling på Juridiska Dokument. 

Detaljerade instruktioner medföljer som sagt, och skulle ni ändå behöva hjälp är det bara att ringa oss på telefon 040-976434, vardagar mellan kl 9:00-14:30, så hjälper vi er.