Arvskifte
När en anhörig går bort är det många praktiska frågor som dyker upp för de närmaste men alla dessa kan sammanställas i en enda fråga: Vad gör jag nu?
Här kan du i lugn och ro läsa om alla olika moment som ska gås igenom när någon avlider, allt från att informera omgivningen om dödsfallet, till eventuell bodelning och till slut ett arvskifte. Du kan komma hit och läsa direkt efter dödsfallet, under tiden som går efter dödsfallet eller i god tid innan, om du har fått vetskap om att någon snart kommer att gå bort.
Denna sida är en del i vårt arbete med att göra vardagsjuridik tillgänglig för alla på ett enkelt sätt och för att förenkla för de efterlevande i en svår stund. Alla dokument som hänvisas till kan du enkelt ladda ner på Juridiska Dokument. Har du frågor om dessa kan du alltid kontakta oss genom att ringa oss på vår telefontid, vardagar mellan kl 9-14:30, på telefon 040-976434, eller genom att besöka oss på Juridiska Dokument och använda dig av vår chatt eller vårt kontaktformulär.
När en person avlider förändras livet och vardagen för anhöriga och närstående ofta på ett sätt som inte bara omfattar sorg och saknad. Förutom de praktiska problem som behöver tas omhand och lösas så kommer också juridiska frågor upp. Vad händer med den avlidnes kvarlåtenskap och eventuella skulder? Vem ärver om det inte finns ett testamente? Begrepp som dödsbo, dödsbodelägare, bodelning och arvskifte förklarar vad som händer efter en anhörigs bortgång.
Dödsbo
Kvarlåtenskapen efter en avliden person kallas dödsbo och likställs med en juridisk person. En juridisk person har rättigheter och skyldigheter, kan äga tillgångar och vara betalningsskyldig för skulder. Dödsboet kan förvaltas och företrädas av:
- Dödsbodelägarna - alla gemensamt eller av en dödsbodelägare som fått fullmakt av de övriga att förvalta dödsboet.
- En boutredningsman utsedd av tingsrätten – i det fall dödsbodelägarna är osams och ansöker om en sådan.
- En i den avlidnes testamente angiven testamentesexekutor.
- En person utsedd av dödsbodelägarna – en jurist till exempel.
Att förvalta ett dödsbo innebär att den personen tar hand om allt som har med dödsboet att göra medan det är aktivt, betalar räkningar, säger upp avtal och så vidare.
Dödsbodelägare
Dödsbodelägare är den eller de personer som har omedelbar rätt till den avlidnes kvarlåtenskap, endera enligt lag eller genom testamente.
När är man dödsbodelägare och när är man efterarvinge, är en fråga som ofta uppkommer? Här följer förklaringar utifrån vilken situation den avliden var i vids sin bortgång.
Den avlidne var gift
Med efterlevande make och endast gemensamma barn
Den efterlevande maken ärver enligt lag medan de gemensamma barnen får vänta tills båda föräldrarna gått bort. Den efterlevande maken är därför dödsbodelägare och de gemensamma barnen är efterarvingar.
Finns det ett testamente där det står att de gemensamma barnen ska ha ut sitt arv direkt vid den avlidnes bortgång kommer även barnen att bli dödsbodelägare. Den efterlevande maken kvarstår ändå som dödsbodelägare om denne har rätt till bodelning, det vill säga om det inte finns ett äktenskapsförord som säger annat.
Med efterlevande make och särkullbarn
Eftersom särkullbarn går före efterlevande make när det gäller arv så kommer de att vara dödsbodelägare. Den efterlevande maken kommer också att vara dödsbodelägare om denne har rätt till bodelning, det vill säga om det inte finns ett äktenskapsförord som säger annat.
Finns det ett testamente till den efterlevande makens fördel blir denne dödsbodelägare även om det skulle finnas ett äktenskapsförord som innebär att en bodelning inte ska förrättas.
Med efterlevande make, särkullbarn och gemensamma barn
Den efterlevande maken samt särkullbarnen blir dödsbodelägare och de gemensamma barnen är efterarvingar. Detta eftersom efterlevande make ärver före de gemensamma barnen och särkullbarnen ärver före efterlevande make.
Med endast efterlevande make
Den efterlevande maken är ensam dödsbodelägare om det inte finns ett testamente som säger att någon annan ska ärva. I så fall är den eller de som omnämns i testamentet också dödsbodelägare. Den efterlevande maken kvarstår som dödsbodelägare om denne har rätt till bodelning, det vill säga om det inte finns ett äktenskapsförord som innebär att en bodelning inte ska förrättas.
Den avlidne var sambo
Med efterlevande sambo samt barn
Den avlidnes barn är dödsbodelägare tillsammans med den efterlevande sambon om denne har rätt till bodelning, det vill säga om det inte finns ett samboavtal som innebär att en bodelning inte ska förrättas.
Finns det ett testamente till förmån för den efterlevande sambon blir denne dödsbodelägare även om det skulle finnas ett samboavtal som avtalat bort rätten till bodelning.
Med endast efterlevande sambo
Den avlidnes arvingar enligt lag (föräldrar i första hand, sen syskon, syskonbarn osv) blir dödsbodelägare tillsammans med den efterlevande sambon om denne har rätt till bodelning, det vill säga om det inte finns ett samboavtal som avtalat bort rätten till bodelning.
Finns det ett testamente till förmån för den efterlevande sambon blir denne ensam dödsbodelägare även om det skulle finnas ett samboavtal som avtalat bort rätten till bodelning.
I alla nämnda exempel ovan blir givetvis även alla personer som eventuellt är omnämnda i ett testamente dödsbodelägare, inte bara efterlevande make/sambo.
Den avlidne var ensamstående
Med barn
Den avlidnes barn blir dödsbodelägare. Finns det ett testamente till förmån för någon annan blir den/de personerna också dödsbodelägare.
Utan barn
Den avlidnes arvingar enligt lag blir dödsbodelägare, om det inte finns ett testamente till förmån för någon annan. I så fall bli testamentstagare dödsbodelägare.
Bouppteckning
När någon avlider måste en bouppteckning förrättas innan man kan göra ett arvskifte. Bouppteckningen upprättas av många orsaker: för att underlätta inför arvskiftet, för att skydda arvingar och legatarier med mera. Den fungerar också som en legitimationshandling för dödsboet medan det är aktivt. Det betyder att dödsbodelägarna exempelvis kan använda bouppteckningshandlingen för att utföra bankärenden för dödsboets räkning.
I en bouppteckning noteras uppgifter om den avlidne och dennes eventuella make/sambo, ingivare samt den avlidnes alla tillgångar och skulder. Även uppgifter om testamente, äktenskapsförord och annat som kan ha betydelse för bouppteckningen ska uppges. Tillgångarna i dödsboet ska värderas till det marknadsvärde som är på dödsdagen.
Bouppteckningens förrättningsdag är den dagen bouppteckningen skrivs under. Alla dödsbodelägare behöver inte vara närvarande den dagen, men det är viktigt att alla dödsbodelägare har blivit korrekt kallade till förrättningen. Har inte alla kallats på rätt sätt kan bouppteckningen behöva göras om. Här kan du läsa mer om hur en kallelse till bouppteckningen ska gå till för att det ska vara korrekt. De som måste vara närvarande vid bouppteckningsförrättningen är den person som är bouppgivare, det vill säga den som bäst känner till boet, och två förrättningsmän. En förrättningsman är en oberoende person, utsedd av bouppgivaren, som intygar att bouppteckningsförrättningen gått rätt till. Bouppteckningen ska sedan registreras hos Skatteverket inom en månad efter förrättningsdagen.
För mer information om bouppteckning samt för att ladda ner de dokument ni behöver för att göra en bouppteckning, besök Skatteverkets hemsida: www.skatteverket.se
Bodelning
Var den avlidne gift och makarna endast hade gemensamma barn finns det ingen anledning att göra en bodelning och arvskifte eftersom den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Den efterlevande maken kan då söka lagfart med bouppteckningen som grund.
Hade den avlidne eller dennes make särkullbarn, var den avlidne sambo eller om den efterlevande maken vill att de gemensamma barnen ska få ut sitt arv, ska dock en bodelning ske när bouppteckningen är gjord och registrerad. I bodelningen ska tillgångar fördelas mellan den efterlevande parten och dödsboet. När bodelningen är gjord ska dödsboets skulder betalas och därefter kan ett arvskifte ske.
Bodelning mellan sambor
Bodelning mellan sambor sker endast om den efterlevande sambon begär bodelning. Om ingen sådan begäran görs senast i samband med bouppteckningen mister den efterlevande sambon sin rätt att begära bodelning. Dödsboet kan alltså aldrig kräva att en bodelning ska göras.
I en bodelning mellan sambor ska endast samboegendom ingå. Samboegendom är gemensam bostad, anskaffad för gemensamt bruk, och bohag, anskaffat för gemensamt bruk. Samboegendomen ska delas lika mellan samborna i en bodelning och den efterlevande sambon kan överta den gemensamma bostaden i bodelningen.
Det som tilldelas dödsboet i bodelningen är därefter, tillsammans med den avlidnes övriga egendom, den avlidnes kvarlåtenskap.
Klicka här för att läsa mer om hur en bodelning mellan sambor vid den ena sambons bortgång går till.
Bodelning mellan makar
När ett äktenskap upphör ska en bodelning ske enligt lag för att den så kallade giftorätten ska upphöra. Ett äktenskap upphör när makarna ansöker om äktenskapsskillnad och/eller när en make avlider. Att man har giftorätt i varandras egendom innebär att man har rätt till halva nettovärdet på varandras egendom.
I en bodelning mellan makar ska allt giftorättsgods ingå. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Egendom blir enskild genom villkor i ett gåvobrev, villkor i ett testamente eller genom ett äktenskapsförord mellan makarna. Förmånstagande genom försäkringar kan också vara enskild egendom genom villkor i samband med förmånstagandet. Om inte egendomen är enskild på något av dessa sätt är egendomen således giftorättsgods.
Det giftorättsgods som tilldelas dödsboet i bodelningen är därefter, tillsammans med den avlidnes övriga egendom, den avlidnes kvarlåtenskap.
Här kan du läsa mer om hur en bodelning mellan makar vid den ena makens bortgång går till.
Fördelning av kvarlåtenskapen enligt lag
När en eventuell bodelning är förrättad och egendomen har fördelats mellan den efterlevande och den avlidnes dödsbo ska alla skulder som finns i dödsboet betalas. Därefter har den slutgiltiga kvarlåtenskapen framkommit. Nästa steg är då att förrätta ett arvskifte och fördela kvarlåtenskapen mellan arvingarna. Om den avlidne inte hade upprättat ett testamente ska kvarlåtenskapen fördelas enligt lag.
Som tidigare nämnts behöver inget arvskifte förrättas om den avlidne var gift och om de eventuella barn som makarna har är gemensamma. Den efterlevande maken ärver då enligt lag den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen får vänta tills båda makarna gått bort innan de får ut sitt arv. Vill den efterlevande maken att de gemensamma barnen ska få ut sitt arv vid den förste förälderns bortgång, eller om den avlidne maken hade särkullbarn, ska ett arvskifte ske.
Att ett arvskifte ska ske när det finns särkullbarn med i bilden har att göra med att dessa har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Med andra ord så ärver inte makar med särkullbarn varandra alls. Det är många som tror att man ärver varandra bara för att man är gift, men särkullbarns rätt till arv går före efterlevande makes rätt till arv. Den efterlevande maken har dock alltid rätt till fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet för år 2023 är 52 500 kronor) ur den avlidne makens kvarlåtenskap sådana gånger.
Är den avlidne inte gift ska kvarlåtenskapen fördelas enligt den legala arvsordningen. Den delar upp arvingarna i tre arvsklasser, där den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Finns det inga bröstarvingar till den avlidne tittar man på om det finns någon i den andra arvsklassen. Den består av den avlidnes föräldrar, syskon, syskonbarn. Om det inte finns någon i varken den första eller andra arvsklassen går man vidare till den tredje arvsklassen. Den består av den avlidnes mor- och farföräldrar, fastrar, mostrar osv. Kusiner är dock inte arvsberättigade.
Finns det ingen i de tre arvsklasserna kommer arvet att tillfalla den allmänna arvsfonden.
Fördelning av kvarlåtenskapen enligt testamente
Om den avlidne hade upprättat ett testamente och därmed själv angivit hur kvarlåtenskapen ska fördelas vid dennes bortgång, ska detta testamente först bifogas bouppteckningen oberoende om det vunnit laga kraft eller inte. Testamentet ska sen ligga som grund för arvskiftet, men då måste det ha vunnit laga kraft innan arvskiftet kan genomföras. Ett testamente har vunnit laga kraft om alla dödsbodelägare har godkänt testamentet eller om ingen av dem har väckt talan om klander av testamente i domstol inom sex månader efter att testamentet delgivits arvingarna. Tingsrätten i den kommun, där den avlidne var bosatt vid sitt frånfälle, kan utfärda ett så kallat lagakraft-bevis gällande detta inför arvskiftet. Alternativet är som sagt att alla skriftligen godkänt testamentet.
Det är mycket vanligt att det finns ett testamente att gå efter vid arvskiftet. Sambor och makar med särkullbarn har ofta skrivit ett testamente till varandras fördel eftersom de inte ärver varandra annars. Många ensamstående har också upprättat ett testamente för att klargöra hur deras kvarlåtenskap ska fördelas. En vanlig orsak till att man skrivit ett testamente är också för att det som tillfaller ens arvingar ska utgöra deras enskilda egendom och därmed vara skyddad från till exempel sambo eller make i en eventuell framtida bodelning. Därför kan makar med gemensamma barn ha upprättat ett testamente också, även om de rent arvsmässigt inte behöver det. I de fall testamentet är upprättat för att utgöra arvtagares enskilda egendom har testamentet ingen betydelse för hur arvskiftet ska ske, men testamentet måste ändå ha vunnit laga kraft.
Förrättning av arvskifte
När följande steg är gjorda ska ett arvskifte förrättas :
- Bouppteckningen är förrättad och registrerad hos Skatteverket.
- Eventuell bodelning mellan dödsboet och efterlevande make/sambo är förrättad.
- Alla skulder som finns i dödsboet är betalda.
- Eventuellt testamente har vunnit laga kraft.
Att förrätta arvskifte innebär att dödsbodelägarna skriftligt avtalar om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas mellan dem. Den handling som upprättas, arvskifteshandlingen, är därefter det dokument som arvinge använder för att föra över ägandet av den ärvda egendomen till sig från dödsboet. Om det finns endast en delägare i dödsboet behöver inget arvskifte förrättas. I sådana fall räcker bouppteckningen som underlag när tillgångarna förs över till dödsbodelägaren. När det finns flera arvingar som ska erhålla egendom ska ett arvskifte genomföras och en arvskifteshandling upprättas. När arvskiftet är gjort upphör dödsboet rent praktiskt, men det upphör skattemässigt först året därpå eller när en sista deklaration är gjord.
Det finns ingen bestämd tidsgräns för avslut av ett dödsbo, lantbruksenheter undantaget. Är dödsboet en lantbruksenhet måste dödsboet skiftas, eller fastigheten säljas, fyra år efter slutet av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Dödsbodelägarna kan därför välja att göra ett partiellt arvskifte vilket innebär att bara en del av egendomen tas upp i arvskiftet och resten ligger kvar oskiftat i dödsboet. Förr eller senare måste emellertid dödsboet skiftas för att kunna vara hanterligt till exempel efter generations-förändringar.
Klicka här för att ladda ner en arvskifteshandling från Juridiska Dokument.
Arvskifteshandling
En arvskiftehandling är det dokument som dödsbodelägare upprättar i samband med att de ska fördela den avlidnes kvarlåtenskap mellan arvingarna.
Dokumentet ska upprättas skriftligt och undertecknas av alla dödsbodelägare. När detta är gjort är arvskifteshandlingen bevis på att en dödsbodelägare ska tilldelas viss egendom. Det är också det överlåtelsedokument som behövs när en fastighet eller bostad ska byta ägare.
Är alla dödsbodelägare överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas kan de själva upprätta sin arvskifteshandling. De kan även frångå den likadelning som lagen säger ska ske vid ett arvskifte. Finns det ett testamente måste de dock fördela egendomen enligt detta, så länge det vunnit laga kraft.
Här kan du läsa mer om arvskifteshandling!
